Välkommen till ALBO HÄRADS HEMBYGDSFÖRENINGS HEMSIDA

 

Lite NOSTALGI - 1:

 

2016-12-01:

 

Nostalgi ? Begreppet myntades ursprungligen år 1678 av den 19 årige schwesiske läkarstudenten Johannes Hofer som en medicinsk diagnostisk term för hemlängtan.

Numera är nostalgi en vitt utbredd populär önskan att i tankevärlden återkalla historiska liv och tidevarv.

I nuläget begränsar vi oss till 5 teman. På sidan 1 finns enbart JORDBRUKET, som visat sig vara mycket uppskattat. Genom att utöka till tre sidor kommer vi kunna ta emot fler bilder och texter.

Överst vid varje tema kan ni avläsa datumet för den senaste ändringen.

VI GÖR ETT FÖRSÖK MED FYRA BILDER I BREDD.

2016-12-02 - 2017-08-10: JORDBRUKET :

En gammal cykel vid ett gammalt mjölkbord. En rostig mjölkkanna och en fin gammal vagn.

Carina Eriksdotter som förmedlat ovanstående två bilder skriver: Vågen med vikterna fick min farfars far Ola Erlandsson och hans hustru Else Persdotter då dom gifte sig, i bröllopsgåva av Elses föräldrar. Plogen är min farfars fars. Ola Erlandsson, och tre generationer har använt den på Tullebodas åkrar och ängar

Sixten Ring med dåtidens potatissättare (1960 ?). På sättaren sitter svärfar Valfrid Hansson med barnbarnet Eva Ring.

Betodlingarna var för många förr i tiden en säker inkomstkälla. Efter sådden kom gallringen ganska snabbt. Att krypa med betraden mellan benen och låta en betplanta stå kvar på lagom avstånd var ett drygt arbete för ryggen, men pengarna behövdes.

Idag sås betorna med moderna maskiner och engångsfrö, som innebär att gallringsmomentet försvunnit.

Nästa moment i betodlingen var att hacka bort ogräs i betorna och att köra i betorna med bethacka. Ett noggrant arbete som inte fick skada betplantan. På höstkanten var det dags att ta upp betorna. Kallt och tungt arbete. Betblasten nackades av för hand. En snabb person nackade en beta under tiden en var i luften på väg till bethögen, samtidigt som en landade.

Betgrepen ovan var ett bra hjälpmedel. Att lasta för hand var som allt annat tungt. Förr gick transporterna med häst och vagn till närmaste järnvägsstation f.v.b.). Idag är allt maskinellt och sockerbruket ligger i Örtofta. (Finns endast ett i Sverige).

SOCKERBETANS VÄG ÄR AVSLUTAD OCH VI BJUDER PÅ ETT STYCKE BLANDAT INNAN VI REDOVISAR KÄRNANS VÄG TILL AX OCH TRÖSKNING:

Åke Hansson Ravlunda, har förmedlat ett antal bilder till hemsidans lite nostalgi:

 

Bild 1 visar Åkes far Orvar Hansson Hjälmaröd, när han reparerar Epatraktorn 1938.

Bild 2 är när Orvar H rycker in i "beredskapen" på KA2 i Karlskrona 1939

Bild 3 visar Orvar H hemma på permission för att så betor. Året är 1939.

Bild 4 Är Orvar H med två medhjälpare vid höskörd. Bilden tagen på gårdsplanen i Hjälmaröd 1939. Bakom står hästarna redo med sluffavagnen.

Fler bilder från Åke Hansson:

Bild 1. Här är det modernt. Höskörd med lastbil på gårdsplanen hos Orvar Hansson i Hjälmaröd 1939.

Bild 2. Åke Hansson skriver: Min far Orvar och farfar Hans sprutar äppelträd 1942. Lägg märke till att Orvar har slips dagen till ära, när han skall fotograferas. Han tror intet att hålet på byxorna syns.

Bild 3 är en slåtterbild.

Bild 1)Nils-John Ring kör bort sten på 50-talet. Bild 2 och 3) Dåtidens hjälpmedel, rullebör av trä med trähjul. Bild 4. Den gamla tidens mjölkakanna visas.

NU GÅR VI ÖVER TILL ATT REDOVISA BEARBETNING AV MARKEN, SÅDD; SKÖRD och TRÖSKNING.

Plöjning med hästar och på sista bilden med oxar.

Traktor med järnhjul. Plöjningstävlan.

Bilder på olika typer av harvar. En harv är ett jordbruksredskap som används för att luckra upp jorden. Vid harvning sönderdelas ytan till skillnad från plöjning som bearbetar ett djupare jordlager. På tredje och fjärde bilden är det tid för sådd.

Efter sådden var det dags att trycka till jorden med ringvälten. Så småningom blev det skördetid. Bild 3 visar när det höggs med lie och kärvarna bands för hand. Bild 4 visar när självbindaren kom. Lien användes endast där självbindaren inte kom till.

Den första bilden visar när kärvarna satts upp manuellt i travar för att torka. På bild 2 och 3 är man på väg att hämta hem skörden för att stacka den före tröskning. Den fjärde bilden visar hur slitsamt yrket var.

Slagtröskning. Vandring. Piggaverk. Riktigt gammal tröska.

Tröskningen i dåtid. Stationär tröska av lite modernare modell.

 

LITE BLANDAT INNAN VI VISAR HÖSLÅTTERN:

Bondrumsgården dokumenterad 1928. Första bilden visar ett linat boningshus. Den andra bilden visar sluffavagnen på innergården. Bild 3 är den siste arrendatorn på Bondrumsgården Ola Månsson och hans hustru Johanna Persdotter. Fjärde bilden är Ola Månssons föräldrar Måns Olsson och Bengta Isacsdotter.

Första bilden är bröderna Olof, Anton och Albert Ring N:a Björstorp. Bilden tagen omkring 1920. Andra bilden är AgusaPeter .

 

NU TILL HÖSLÅTTERN:

Hugga hö med lie krävde både styrka och teknik Lättare när slåttermaskinen kom och hästarna blev draghjälp. På sista bilden "drar" man ihop höet för att hässjas.

Hässjar hö (klöver). Räfsar ihopa det sista. På tredje bilden syns tydligt hur arbetet fungerade. På sista bilden är hässjan klar och nästa kan påbörjas.

Åker hölass. (Alla barn älskade detta.) Hölasset lastas av med handkraft.

 

Vi avslutar sidan om jordbruket med att visa sättpotatisens väg till färdig produkt.

Med plog eller årder förberds jorden inför kommande skördar. Som framgår av bilderna är förutsättningarna olika. Tre kvinnor framför plogen är ingen tilltalande syn. Hästarna och sedermera traktorer har ersatt människan i det tyngsta arbetet.

Potatisen sorterades ( harpades ), delades inför sättningen. Så här kunde det se ut, eller som på nästa bildd.

Bild 1 visar potatissättning i nutid. Bild 2 färdigt potatisland. Dags att plocka upp potatisen. Detta har gjorts på många sätt genom tiderna.