Exempel på föreningens

VILJA, ANSVAR och ENGAGEMANG.

 

SAMMANSTÄLLNING ELLER EXEMPEL PÅ HEMBYGDSFÖRENINGENS VILJA-ANSVAR och ENGAGEMANG:

2017-06-29:

 

Under lång tid har jag förberett ett inslag som har avsikten att förmedla en del av de insatser som görs av hembygdsföreningen. Alla vet att föreningen startade 1934 helt baserad på ideella insatser med uppgiften "Vård av byggnadsminnen - vilja att värna dess framtid".

Samma inriktning gäller och i stort sett samma stadgar som gällde 1934 gäller fortfarande.

 

Albo Härads Hembygdsförening är unik med nio kulturojekt; Agusastugan, Bondrumsgården, Brydestuan i Åkarp, Glimmebodagården, Hallamölla vattenkvarn, Krubbemölla vattenkvarn, Sankt Olofs mölla, Södra Mellby mölla och Sillaröds skvaltkvarn.

 

Föreningen är dessutom unik med fyra kulturobjekt som är byggnadsminnesförklarade; Agusastugan, Bondrumsgården, Glimmebodagården och Skvaltan Sillaröd.

 

Föreningen är dessutom unik genom att alla föreningens gårdar, möllor och stugor ligger kvar på den plats där de en gång uppfördes och där de fungerat på olika sätt i samhället

 

Sist men inte minst är det ideella arbetet helt avgörande för föreningens fortlevnad. Den nedlagda ideella arbetstiden motsvarar Inte mindre än fyra heltidsanställda årsarbetare.

 

Med förhoppning om att inslaget skall ge en bra bild över det ansvar och de insatser som görs över tid. Kenneth Olsson redaktör.

 

Utdrag ur Hus med historia, projekt och framtid, utgiven av Sveriges Hembygdsförbund.

 

En av våra största folkrörelser

 

Hembygdsrörelsen är med sina drygt 2 000 föreningar och 430 000 medlemmar en av våra största folkrörelser. Hembygdsföreningarna är öppna för alla som vill vara med och som delar rörelsens värdegrund.

 

Det gemensamma är intresset för hembygden - den lokala platsens historia, kulturmiljö och sociala liv. Det tar sig uttryck i en stor mängd aktiviteter - högtidsfirande, marknader, utställningar, berättarkvällar, konserter, bygdespel, tidsresor. Man forskar om bygden och ger varje år ut en stor mängd böcker om lokal historia. Man samlar också föremål, fotografier och dokument - och hela hus.

 

Föreningarnas engagemang är ett betydande bidrag i arbetet för att uppfylla Riksdagens mål för kulturpolitiken: "att främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas". Deras arbete med kulturarvet är viktigt för människors delaktighet i kulturlivet och förståelse för samhällets historiska utveckling. (Slut citat)

 

Idag på Sveriges Nationaldag känns det extra viktigt att belysa Hembygdsrörelsens insatser. (Under ett antal tillfällen framöver kommer ytterligare utdrag ur Hus med historia)

 

I ovanstående stycke skrev jag ett utdrag ur Sveriges Hembygdsförbunds häfte Hus med historia, med rubriken En av våra största folkrörelser.

Här citerar jag stycket: De tusen hembygdsgårdarnas land.

 

I Sverige finns nära 1 400 hembygdsgårdar med omkring 8 000 byggnader. Det vanliga är att husen är placerade i sammanhållen miljö. men föreningarna har olika byggnader i landskapet utanför hembygdsgården - exempel kvarnar eller fäbodar. Många hus är kulturhistoriskt värdefulla för lokalsamhället. Det finns också helt unika byggnader av nationellt intresse att bevara, till exempel några av Sveriges äldsta bevarade timmerhus.

 

Många byggnader hade inte funnits kvar om de inte flyttats till hembygdsgårdarna genom ideella insatser. Där har de fått nya funktioner som möteslokaler och museer. En del hembygdsgårdar består av så mångfa byggnader att de kan beskrivas som friluftsmuseer.

 

I hembygdsgårdarna finns möjligheter att berätta om bygden och dess historia i levande och tidstypiska miljöer men också att visa processer, till exempel olika hantverk, naturbruk och hushållningsmetoder.

Slut citat.

 

Kompletteringar från hembygdsföreningens del i ovanstående citat:

 

Albo Härads Hembygdsförenings gårdar, möllor och stugor är alla unika på det sättet att de ligger kvar på den plats där de en gång uppfördes och där de fungerat på olika sätt i samhället. Nästan alla objekten är i sådant skick att de kunde brukas än idag. EN OVÄRDERLIG SKATT SOM FINNS I HÄRADET.

 

Bilderna nedan visar några inslag av allt som helt ideellt utförs på kulturobjekten:

 

Bild 1: En röjardag på Krubbemölla. Bild 2: Lerseminarium på Bondrumsgården. Bild 3: Henny Johansson spinner på brydestuans dag i Åkarp. Bild 4: Lagning av ytterdörren på Agusastugan. Bild 5: Textilträff vid Agusastugan. Bild 6: Underhåll på S:t Olofs mölla. Bild 7: Eva Lindgren väver.

Detta är det tredje och sista citatet ur skriften Hus med historia utgiven av Sveriges Hembygdsförbund.

 

Hålla hus - ett krävande arbete;

 

Det krävs stora resurser för att hålla alla byggnader i stånd. Det mesta sköts med ideella krafter. Medlemmarna ställer upp och snickrar, målar, reparerar och röjer.

 

Ibland behövs större och mer kostnadskrävande insatser, med höga kostnader för material eller hantverkartjänster, som många föreningar saknar pengar till. Ett ekonomiskt bidrag är ofta förutsättning för ett bra resultat. Beroende på ändamål, kan bidrag sökas hos Boverket, Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen, kommunen och regionen.

 

Slut citat.

 

 

Under april månad 2011 gjordes en stark "städningsinsats" av medlemmar ur Vitabyringen under ledning av dess dåvarande ordförande Sven-Olle Svensson. Den otroligt vackra omgivningen till Krubbemölla vattenkvarn fich ett rejält lyft, med stora möjligheter till vandring eller en fika i en underbar natur.

Under juni 2011 genomfördes Brydestuans dag i Åkarp av Mellbyringen. Henny Johansson (bild 1) spinner lin och ordförande Hans-Ingvar Hansson ordförande hälsar välkommen med spelmännen Ingrid och Christer Olsson avvaktande i bakgrunden. Agnes Leo Eriksson spinner ull och hennes barnbarn bråkar lin.

Under lång tid diskuterades behovet av åtgärder mot fukt i väggarna på boningslängan på Glimmebodagården. Efter viss tvekan beslutades att den en gång lagda stensättningen på gårdsplanen skulle arbetas fram. Motivet till en stenlagd gård är bland annat hållbarheten och genomsläppligheten vid regn m.m. Den jord och gräsväxtligheten som under åren skapats är vacker, men gynnar fuktigheten. Under juni månad 2012 påbörjades arbetet med att ta bort allt gräs och jord, samt en noggrann dokumentation som underlag för att återskapa stensättningen, som efter många år var väldigt ojämn och svår att gå på.

Ett omfattande och tidskrävande arbete. Först besluts och planeringsfasen och därefter dokumentation, uppgrävning av befintlig stenläggning, planering med ny grus och stensättning. Besökare på Glimmebodagården kan konstatera att entreprenörerna med stöd av Glimmebodagruppen gjort ett bra jobb.

Initiativtagare till PROJEKT LERTEKNIK som började under 2010 på Bondrumsgården var undertecknad ordförande för hembygdsföreningen Kenneth Olsson och Karl Magnus Melin Knadriks Kulturbygg. Projektet blev omfattande och seminarier genomfördes 2010,2011 och 2012.

Avsikten var att dokumentera den lerteknik och de redskap som användes förr i tiden innan den kunskapen försvinner för alltid.

Teorin var blandad med praktiska övningar. Leran som vi själva grävt upp några hundra meter bort på Eva o Sven Anders Gustvssons ägor fick ligga i vatten ett par dagar före bearbetningen.

Egentillverkade "klubbor" har tillverkats enligt de kunskaper som införskaffats före projektets början.

Vi jobbade med tre olika lerblandningar. En med nyuppgrävd lera blandad med ganska mycket halm. En med nyuppgrävd lera, lite halm och en del hästgödsel och en baserad på återvinning av den tillvaratagna gamla lerväggen.

Alla fick prova de olika momenten, vilket uppskattades och var mycket lärorikt.

Föreningens textilkommitté är mycket aktiv. Bild 1 visar en textilcirkel under ledning av Ann-Margret Malmkvist. Bild 2 visar en textilträff i det gröna vid Agusastugan. Tekniken att singla bollar lärs ut till intresserade (bild 3). Fjärde bilden är från en textilträff i Ravlunda skola. Vi rekommenderar sidorna TEXTIL 1, TEXTIL 2 och TEXTIL 3 på denna hemsidan. Här visas avsikten med en aktiv textilkommitté, kommitténs förtroendevalda, olika aktiviteter och en stor textilskatt.

Vi avslutar den här sammanställningen med lite blandat;

Bild 1: Taktäckning med råghalm på Glimmebodagården. Bild 2: Dags att hissa "segel" på möllan. Bild 3: Vid den årliga inventeringen upptäcktes behovet av ny läggning på brydestuan i Åkarp. Nytt vasstak är lagt på just den illa åtgångna sidan. Bild 4: Linfrösådd på Glimmebodagården.

På första och sista bilden visar vi den vackra Agusastugan, som varje år har bål med korvgrillning och trevlig samvaro Kristihimmelfärdsafton. Efter mer än en dags arbete avslutas nu sammanställningen av exempel på hembygdsföreningens verksamhet. Kenneth Olsson

 

Föreningen har en vald byggnadskommitté som för verksamhetsåret 2017/2018 är följande:

 

Clas Johnsson, Källebacken 5, 277 32 Kivik, 0414-73010, 0708-472836.

Leif Gulldén, Skolgatan 4, 277 40 S:t Olof, 0414-60762, 0707-165134.

Ingvar Petersén, Attusa 190, 277 45 S:t Olof, 0414-60043, 0703-717775.