VÅRD AV BYGGNADSMINNEN -

VILJA ATT VÄRNA DESS FRAMTID.

 

2017-10-14:

 

Under lång tid har jag förberett ett inslag som har avsikten att förmedla en del av de insatser som görs av hembygdsföreningen. Alla vet att föreningen startade 1934 helt baserad på ideella insatser med uppgiften "Vård av byggnadsminnen - vilja att värna dess framtid".

Samma inriktning gäller och i stort sett samma stadgar som gällde 1934 gäller fortfarande.

 

Albo Härads Hembygdsförening är unik med nio kulturojekt; Agusastugan, Bondrumsgården, Brydestuan i Åkarp, Glimmebodagården, Hallamölla vattenkvarn, Krubbemölla vattenkvarn, Sankt Olofs mölla, Södra Mellby mölla och Sillaröds skvaltkvarn, och alla kulturobjekten ligger kvar på den plats där de en gång uppfördes och där de fungerat på olika sätt i sin hembygd.

 

Föreningen är dessutom unik med fyra kulturobjekt som är byggnadsminnesförklarade; Agusastugan, Bondrumsgården, Glimmebodagården och Skvaltan Sillaröd.

 

Sist men inte minst är det ideella arbetet helt avgörande för föreningens fortlevnad. Den nedlagda ideella arbetstiden motsvarar Inte mindre än fyra heltidsanställda årsarbetare.

 

Med förhoppning om att inslaget skall ge en bra bild över det ansvar och de insatser som görs över tid. Kenneth Olsson redaktör.

Citat ur Albo Härads Hembygdsförenings Jubileumsskrift 1934-1984:

 

Många försök att väcka tillräckligt intresse för bildandet av en hembygdsförening i Albo gjordes i slutet på 1920-talet och början av 1930-talet. Det var bygdens rikedom på fornminnen som var intressant. Vården av dessa hade många förespråkare. Men det som engagerade de flesta var bevarandet av "Gamlegården" i Bondrums by i Fågeltofta socken. En av de starkaste pådrivarna var Kivikssonen Ola Cappelin bosatt i Lund.

Vid ett möte på Lagerstedts pensionat i Kivik den 31 juli 1934 beslöts att bilda en hembygdsförening omfattande Albo härad. Till ordförande valdes docent Gunnar Aspelin, Kivik. Övriga medlemmar i den första styrelsen blev kyrkoherde Nils Boström, S:t Olof, kamrer Sture Persson, Vitaby, folkskollärare Ola Carlberg, Sillaröd, rektor Johan Brandt, Kivik, folkskollärarinnan Olga Bengtsson, Rörum, f d kantorn Joh. Nihlen, Sillaröd och kyrkovärd Sven Lövgren, S:t Olof.

Föreningens valspråk blev "Vård av byggnadsminnen - vilja att värna dess framtid". (Samma valspråk gäller fortfarande 2017-10-14).

En viktig sak noterades också, nämligen att varje objekt som Albo härads hembygdsförening förvaltar och vårdar skall ligga kvar på sin ursprungliga plats. Det skall vara ett levande inslag i sin bygd. (Samtliga nio objekt ligger kvar på sin ursprungliga plats 2017-10-14).

Hembygdsrörelsens värdegrund:

 

Hembygdsrörelsen är en del av det levande samhället. Den skapar broar mellan det förgångna, nutiden och framtiden. Hembygdsrörelsen har ett humanistiskt och demokratiskt synsätt. Den är öppen för alla, oavsett bakgrund. den respekterar kulturarvets skiftande former i tid och rum. Hembygdsarbetet skapar gemenskap, trygghet och identitet. Intresset för kulturarvet är drivkraften i engagemanget för hembygden.

Här möts alla generationer.

Utdrag ur Hus med historia, projekt och framtid, utgiven av Sveriges Hembygdsförbund.

 

En av våra största folkrörelser

 

Hembygdsrörelsen är med sina drygt 2 000 föreningar och 430 000 medlemmar en av våra största folkrörelser. Hembygdsföreningarna är öppna för alla som vill vara med och som delar rörelsens värdegrund.

 

Det gemensamma är intresset för hembygden - den lokala platsens historia, kulturmiljö och sociala liv. Det tar sig uttryck i en stor mängd aktiviteter - högtidsfirande, marknader, utställningar, berättarkvällar, konserter, bygdespel, tidsresor. Man forskar om bygden och ger varje år ut en stor mängd böcker om lokal historia. Man samlar också föremål, fotografier och dokument - och hela hus.

 

Föreningarnas engagemang är ett betydande bidrag i arbetet för att uppfylla Riksdagens mål för kulturpolitiken: "att främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas". Deras arbete med kulturarvet är viktigt för människors delaktighet i kulturlivet och förståelse för samhällets historiska utveckling. (Slut citat)

I ovanstående stycke skrev jag ett utdrag ur Sveriges Hembygdsförbunds häfte Hus med historia, med rubriken En av våra största folkrörelser. Här citerar jag stycket:

 

De tusen hembygdsgårdarnas land.

 

I Sverige finns nära 1 400 hembygdsgårdar med omkring 8 000 byggnader. Det vanliga är att husen är placerade i sammanhållen miljö. men föreningarna har olika byggnader i landskapet utanför hembygdsgården - exempel kvarnar eller fäbodar. Många hus är kulturhistoriskt värdefulla för lokalsamhället. Det finns också helt unika byggnader av nationellt intresse att bevara, till exempel några av Sveriges äldsta bevarade timmerhus.

 

Många byggnader hade inte funnits kvar om de inte flyttats till hembygdsgårdarna genom ideella insatser. Där har de fått nya funktioner som möteslokaler och museer. En del hembygdsgårdar består av så mångfa byggnader att de kan beskrivas som friluftsmuseer.

 

I hembygdsgårdarna finns möjligheter att berätta om bygden och dess historia i levande och tidstypiska miljöer men också att visa processer, till exempel olika hantverk, naturbruk och hushållningsmetoder.

Slut citat.

NÅGRA MINNESVÄRDA NOTERINGAR:

2014: Vid årsmötet den 10 april valdes Clas Johnsson till ordförande efter Kenneth Olsson, som avsagt sig återval.

 

Föreningen firade sitt 80-års jubileum.

 

Under året fick hembygdsföreningen emottaga en donation på 100 tusen kronor av anonym givare.

2013: Efter flera års diskussioner mellan Sveaskogs förvaltnings AB och Albo Härads Hembygdsförening kom köpeavtal till stånd den 19 respektive 21 februari 2013.

2012: Markradarundersökning genomfördes på lergolven på Agusastugan och Bondrumsgården.

2010: Den 28 januari 2010, beslutade styrelsen att föreningens hemsida skulle utvecklas i egen regi.

2009: Den 23 april 2009, valdes Kenneth Olsson till ordförande efter Ingrid Liljedahl.

1999: Den 4 maj 1999, valdes Ingrid Liljedahl till ordförande efter Arvid Andersson.

1993: Den 6 maj 1993 blev Glimmebodagården byggnadsminnesförklarad.

1979: Arvid Andersson valdes till ordförande efter Erik Wikland.

1966: Den 28 augusti 1966, valdes Erik Wiklande till ordförande efter Alf Sjölin.

1963: Den 18 december 1963 blir Agusastugan och Bondrumsgården byggnadsminnesförklarade.

1960: Den 21 augusti 1960, valdes Alf Sjölin Andrarum till ny ordförande efter Nils Boström.

1946: Den 13 februari 1946 beslutade föreningen godkänna köpet av Agusastugan å 1000 kronor.

1937: den 25 juli 1937, utsågs Nils Boström till ordförande efter Gunnar Aspelin.

1934: Den 31 juli 1934 bildades Albo Härads Hembygdsförening.

Sockenombud utsågs till samtliga socknar i häradet.

Till föreningens förste sekreterare utsågs Ola Carlberg, Sillaröd.

Valda ordförande :

 

Clas Johnsson 2014 -

Kenneth Olsson 2009 - 2014.

Ingrid Liljedahl 1999 - 2009.

Arvid Andersson 1979 - 1999.

Erik Wikland 1966 - 1979.

Alf Sjölin 1960 - 1966.

Nils Boström 1937 - 1960.

Gunnar Aspelin 1934 - 1937.

Valda sekreterare:

 

Åke Hansson 2013 -

Clas Johnsson 2009-2013.

Gunnar Persson 2003 - 2009.

Karin Bringert 1994 - 2003.

Per-Åke Karlsson 1987 - 1994.

Berit Ekberg 1983 - 1987.

Nils-Ove Nilsson 1982 - 1983.

Gunnar Carlberg 1971 - 1982.

Emil Persson 1960 - 1971.

Otto Nilsson 1955 - 1959.

Ernst Rosqvist 1938 - 1955.

Ola Carlberg 1934 - 1938.

 

LITE OM ALLA IDEELLA ARBETSINSATSER:

Detta är det tredje och sista citatet ur skriften Hus med historia utgiven av Sveriges Hembygdsförbund.

 

Hålla hus - ett krävande arbete;

 

Det krävs stora resurser för att hålla alla byggnader i stånd. Det mesta sköts med ideella krafter. Medlemmarna ställer upp och snickrar, målar, reparerar och röjer.

 

Ibland behövs större och mer kostnadskrävande insatser, med höga kostnader för material eller hantverkartjänster, som många föreningar saknar pengar till. Ett ekonomiskt bidrag är ofta förutsättning för ett bra resultat. Beroende på ändamål, kan bidrag sökas hos Boverket, Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen, kommunen och regionen. Slut citat.

Under april månad 2011 gjordes en stark "städningsinsats" av medlemmar ur Vitabyringen under ledning av dess dåvarande ordförande Sven-Olle Svensson. Den otroligt vackra omgivningen till Krubbemölla vattenkvarn fich ett rejält lyft, med stora möjligheter till vandring eller en fika i en underbar natur.

Under juni 2011 genomfördes Brydestuans dag i Åkarp av Mellbyringen. Henny Johansson (bild 1) spinner lin och ordförande Hans-Ingvar Hansson ordförande hälsar välkommen med spelmännen Ingrid och Christer Olsson avvaktande i bakgrunden. Agnes Leo Eriksson spinner ull och hennes barnbarn bråkar lin.

Under lång tid diskuterades behovet av åtgärder mot fukt i väggarna på boningslängan på Glimmebodagården. Efter viss tvekan beslutades att den en gång lagda stensättningen på gårdsplanen skulle arbetas fram. Motivet till en stenlagd gård är bland annat hållbarheten och genomsläppligheten vid regn m.m. Den jord och gräsväxtligheten som under åren skapats är vacker, men gynnar fuktigheten. Under juni månad 2012 påbörjades arbetet med att ta bort allt gräs och jord, samt en noggrann dokumentation som underlag för att återskapa stensättningen, som efter många år var väldigt ojämn och svår att gå på.

Ett omfattande och tidskrävande arbete. Först besluts och planeringsfasen och därefter dokumentation, uppgrävning av befintlig stenläggning, planering med ny grus och stensättning. Besökare på Glimmebodagården kan konstatera att entreprenörerna med stöd av Glimmebodagruppen gjort ett bra jobb.

Initiativtagare till PROJEKT LERTEKNIK som började under 2010 på Bondrumsgården var undertecknad ordförande för hembygdsföreningen Kenneth Olsson och Karl Magnus Melin Knadriks Kulturbygg. Projektet blev omfattande och seminarier genomfördes 2010,2011 och 2012.

Avsikten var att dokumentera den lerteknik och de redskap som användes förr i tiden innan den kunskapen försvinner för alltid.

Teorin var blandad med praktiska övningar. Leran som vi själva grävt upp några hundra meter bort på Eva o Sven Anders Gustvssons ägor fick ligga i vatten ett par dagar före bearbetningen.

Egentillverkade "klubbor" har tillverkats enligt de kunskaper som införskaffats före projektets början.

Vi jobbade med tre olika lerblandningar. En med nyuppgrävd lera blandad med ganska mycket halm. En med nyuppgrävd lera, lite halm och en del hästgödsel och en baserad på återvinning av den tillvaratagna gamla lerväggen.

Alla fick prova de olika momenten, vilket uppskattades och var mycket lärorikt.

Föreningens textilkommitté är mycket aktiv. Bild 1 visar en textilcirkel under ledning av Ann-Margret Malmkvist. Bild 2 visar en textilträff i det gröna vid Agusastugan. Tekniken att singla bollar lärs ut till intresserade (bild 3). Fjärde bilden är från en textilträff i Ravlunda skola. Vi rekommenderar sidorna TEXTIL 1, TEXTIL 2 och TEXTIL 3 på denna hemsidan. Här visas avsikten med en aktiv textilkommitté, kommitténs förtroendevalda, olika aktiviteter och en stor textilskatt.

Vi avslutar den här sammanställningen med lite blandat;

Bild 1: Taktäckning med råghalm på Glimmebodagården. Bild 2: Dags att hissa "segel" på möllan. Bild 3: Vid den årliga inventeringen upptäcktes behovet av ny läggning på brydestuan i Åkarp. Nytt vasstak är lagt på just den illa åtgångna sidan. Bild 4: Linfrösådd på Glimmebodagården.

På första och sista bilden visar vi den vackra Agusastugan, som varje år har bål med korvgrillning och trevlig samvaro Kristihimmelfärdsafton. Efter mer än en dags arbete avslutas nu sammanställningen av exempel på hembygdsföreningens verksamhet. Kenneth Olsson

 

Föreningen har en vald byggnadskommitté som för verksamhetsåret 2017/2018 är följande:

 

Clas Johnsson, Källebacken 5, 277 32 Kivik, 0414-73010, 0708-472836.

Leif Gulldén, Skolgatan 4, 277 40 S:t Olof, 0414-60762, 0707-165134.

Ingvar Petersén, Attusa 190, 277 45 S:t Olof, 0414-60043, 0703-717775.